Femtiotalets vurm för framtiden

På 1980-talet tjusade Marty McFlys äventyr i rumtiden världens biopublik. Tillbaka till framtiden fick ungdomarna att damma av sina skateboards och drömma om tidsresor i futuristiska bilar med vingformade dörrar. Men vår resa tar oss än längre tillbaka i TV-historiens garderober. Närmare bestämt till familjen Jetson, tillika namne med en känd möbelklassiker som vi snart skall återkomma till, ett program som såg dagens ljus i sextiotalets post-modernistiska samhälle.

Femtiotalets vurm för framtiden fick i det vardagliga stå tillbaka för en allt krassare verklighet där stormakterna slog på stora trumman i kampen om världsherravälde. Jetsons med sin charmfulla estetik blev, likt Tillbaka till framtiden, en välkommen eskapism i vardagen. Men det är inte bara på grund av namnet som kopplingen finns till DUX flaggskepp bland möbler. Den som noggrant betraktade interiören och miljöerna i denna tecknade serieklassiker slås också av de futuristiska anslag som gjordes vad gäller formgivning och design av möbler och heminredning. Rymdskepp varvas med fåtöljer av tidlöst snitt. Soffor och inredning väljer funktion och komfort framför flärd och utsirningar. Svensk möbeldesign utgår från samma ideal. En strävan efter en unik och individuell upplevelse och en produkt som står stark mot tidens tand. Komfort och funktion står i centrum för var och en som har suttit i en äkta Jetson.

I harmoni med naturen

Naturen är för skandinaver alltid närvarande. Vi vill släppa in ljuset och låta den inre miljön existera i harmoni med den yttre. Under mörka oktoberkvällar låter vi brasans sken leva i harmoni med norrskenet utanför. I denna strävan efter att befinna sig harmoni med naturen finns också en önskan om att de ting vi har runt omkring oss andas samma äkthet, både vad gäller materialval och design. Svenska möbeldesigners såg naturen som en resurs och en inspiration snarare än något att exploatera. Inspirationen till färg och form fanns på en armlängds avstånd. Men just i fallet Jetson valde Bruno Mathsson att ta steget bortom det handfasta och sikta mot stjärnorna. Jetsonfåtöljen såg dagens ljus 1965, blott ett par år efter att TV-serien haft premiär. Var han hämtat inspirationen ifrån var inget han hymlade med. Eskapismen hade fått blomma ut och framtidens idealsamhälle fanns åter runt hörnet.

Bruno Mathsson - en svensk ikon

Bruno Mathsson fick aldrig någon teoretisk utbildning utan blev upplärd i sin fars snickerifabrik i Värnamo. Fadern var snickarmästare i fjärde generationen. Men den unge lärlingen tog snabbt till sig funktionalismens nya idéer och ägnade sig tidigt åt självstudier. 1929 fick han möjlighet att låna böcker och tidskrifter från Röhsska museet i Göteborg och året därpå besökte han Stockholmsutställningen. Utställningsområdet var huvudsakligen längs med Djurgårdsbrunnsvikens norra strand och sträckte sig från Diplomatstaden i väst till dagens Kina-ambassad och Dragongården i öst. Det var också här som Gunnar Asplund fick, i och med denna eleganta manifestation, sitt stora internationella genombrott. Han designade extremt enkla utställningshallar, fyllda med ljus, luft och rymd. På kvällen blev det hela än mer extravagant då elektriska ljuskällor ornerade området både på land och över det spegelblanka vattnet. Abstrakta väggmålningar av Otto G. Carlsund och nydanande stålrörsmöbler efter Marcel Breuers förebild presenterades för första gången i Sverige. Silversmeden Wiven Nilsson deltog med arkitektoniskt strama former. Inte undra på att den unge Bruno Mathsson fick blodad tand och att idéerna sköljde över honom. Ett kalejdoskop av intryck som skulle forma hans framtida gärning. Som böjträets mästare designade han på 1930-talet en rad i dag klassiska sittmöbler i trä med sits av sadelgjord, men under 1960-talet fördjupade Mathsson sitt intresse för stål och såg dess potential i möbeltillverkning. Den nästan skulpturala designen gav ett intryck av att sväva, vilket låg helt i linje med dåtidens internationella rymdkapplöpning och blinkningar åt hunden Astro och andra välbekanta figurer i dåtidens tecknade rymdepos.

Sveriges internationellt mest kända möbelformgivare

Bruno Mathsson må ha designat en ikon, men arvet efter Bruno Mathsson sträcker sig långt bortom Jetson. Otaliga är de möbler som har sett dagens ljus i hans ateljé, Karin och Pernilla inte minst om vi håller fast vid det ”sittbara”, men lika fascinerande är hans samarbete med den mångsysslande matematikern och filosofen Piet Hein och som resulterade i ett bord med det fantasieggande namnet Superellips. Jetson följer i samma anda. Unik i sitt slag.

Essensen av svensk möbeldesign

Ständigt aktuell. Bra design är tidlös, sägs det. Och om man frågar fjärde generationens förvaltare av DUX lär de inte säga emot. I Jetson har essensen av svensk möbeldesign kokats ner i ett enda objekt. En skulptural ikon som fortfarande finner sina köpare över hela världen. DUX förvaltar inte bara Bruno Mathssons visioner utan förädlar det inom ramen för ett hållbart samhälle där naturnära material samsas i verkstäderna med yrkeskunnande och hantverksskicklighet. Till detta återfinns nu ett helt nytt perspektiv på förvaltande. reDUX är ett initiativ helt i tidens anda.

reDUX låter tidlösa möbelklassiker leva vidare

Genom att sammanföra entusiasterna med tapetserarna på ett gemensamt ställe, skapas en grogrund för att låta dessa tidlösa klassiker leva vidare så som det var tänkt. På reDUX finner också köpare och säljare en gemensam yta att dela sin passion för återbruk och svensk möbeldesign. Det är med andra ord inte en alltför vild gissning att år 2068 (året då Jetsons utspelas) kommer återseendet av Jetsonfåtöljen att kännas som tillbaka till framtiden.